Nadal vs Upphalket

Nadal har vunnit runt 18 miljoner dollar, det är min enda kommentar.

Jobb och the Pinks

Låg bloggaktivitet nu. Orsaken är dels den obehagligt påtagliga arbetslösheten, och dels två text-och-bild-uppgifter som ska vara klara tills 25e augusti. Gott om tid, men delar av läsningen bär emot att ta itu med. (Jag vidhåller ihärdigt att Susanne Wihmas Designhistoria är ett stycke exceptionellt oinspirerad läsning.)

Var på jobbintervju hos Academic Work härom dagen. Första intervjun av det slaget på typ två år, och vilket fån man blir när allt plötsligt handlar om en själv. Det känns näst intill omöjligt att jag skulle ha lyckats undvika att framstå som en förvirrad supernarcisist, men vem vet. Borde få svar ganska snart ang huruvida det gick vägen.
Kvinnan som intervjuade mig hette och såg dessutom likadan ut som ett ex vilket inte direkt hade en lugnande effekt. Fast på det stora hela gick det nog ändå helt ok - undvek skämt av "Varför ska man tejpa hamstern?"-karaktär, berättade inga fylleanekdoter, och höll mig från att ljuga ohämmat om mina kvaliteter. Ja ja, rapporterar här så snart jag får besked.


Upptäckte förresten att min första bas eventuellt är ett riktigt kändisinstrument:



Eller har jag helt enkelt förträngt mitt förflutna som basist i the Pinks?!...
Fast wikipedia berättar att detta popfenomen startades i Degerfors och upptäcktes av Bert Karlsson och Torgny Söderberg (mannen bakom Diggi-loo diggi-ley...) vilket tyder på att jag aldrig var med i den rosa ligan. (Jag tror att det sätter tydliga spår att umgåtts med Bert som liten. Typ i form av drogberoende, dålig klädsmak och högerextrema enfaldiga åsikter. Minst.)